Genom att ge rätt information i rätt tid så kan sättet som vi levererar vård på förändras till det bättre.
Många företag inom sjukvården hittar nya sätt att samla in data och analyserar datan på sätt som gör att sjukvården göra fantastiska fynd för att förbättra vårdkvaliteten och öka effektiviteten. Det är dags för vårdgivare att veta var de är på väg – mer nu än någonsin tidigare. Vårdgivare behöver en tydlig bild över var gliporna finns i både vården, kvaliteten, riskbilden och finansieringen.
Eftersom mycket fortfarande görs manuellt i vården innebär det att tiden är avgörande. Bortslösad tid eller ineffektiva processer leder till att sjukvården blir drabbad i sina aktiviteter, och skulle till och med kunna betyda skada för patienten.
Så i enkla ordalag kan man säga så här: kommunikationen mellan en vårdgivare (läkare, sjuksköterska, klinik) och en patient kräver att informationen kommer patienten tillhanda i rätt tid. Skulle informationen nå patienten för sent så sjunker vårdkvaliteten.
Hur kan rätt information i rätt tid hjälpa till att leverera kvalitativ vård?
Snabb identifiering
Plötsliga förändringar i sjukvården finns egentligen inte – det förekommer i dessa fall någon form av fel eller en mindre faktor som är förbisedd. Så om vårdgivare får information i rätt tid, skulle de kunna fånga upp de små hålen i vården för den som patient som de ska ta hand om. En snabb överblick av patientens medicinska dokumentation hade varit tillräckligt för att markera fel som en läkare ser, förutsatt att informationen är levererad i tid. Vidare kan ’datatidlighet’ var ett stort verktyg i en diagnosticering av medicinskt tillstånd. Som man säger: ju tidigare, desto bättre. Läkare kan övervaka viktiga värden för patienter, som t.ex. blodsockernivåer eller hjärtrytm. Och om dessa utläsningar når en viss tröskel så skulle ett larm kunna utlösas.
Förbättrad data-driven vård
I en bransch där man förlitar sig på historisk data är det extra viktigt att ha tillgång till uppdaterad information. Förutom att förlita sig på information från påståenden som enkelt hade kunnat vara 80 dagar gamla, eller samla information från patienter så borde vårdgivare även tillhandahålla data 24 timmar tillbaka i tiden. Som oftast letar vårdgivare efter denna typ av information genom att söka igenom olika plattformar eller system.
Det är därför som det är högst relevant att inkludera all data om tidigare tillstånd, diagnoser, behandlingar och utfall för att kunna driva lyckad kvalitativ vård. Även fast en patient t.ex. har blivit behandlad på en annan ort långt borta, så måste informationen vara tillgänglig inom ett par minuters räckvidd.
Ökad vårdtillgänglighet
Det handlar inte bara om vårdgivare – information i rätt tid hjälper självklart även patienter att navigera i deras vård och kommande förlopp. När patientdatan är insamlad så kan t.ex. en bokningspåminnelse skickas ut eller schemaläggas för att underlätta i bokningsflödet och för att hjälpa patienten med en tid.
Sedan har vi patienter som inte lyckas med deras medicinering eller vårdprogram med aktiviteter eller liknande i en läkningsprocess/rehabilitering. De kan få hjälp på distans via en digital app som de laddar ned. Det handlar om att de vill få råd och vägledning, även när de inte är i direktkontakt med vårdgivaren. Enligt en studie anser 21% av patienter att kommunikationen mellan vårdgivare och dem inte är adekvat. När patienter behöver snabb hjälp med exempelvis utskrivning av läkemedel, råd/rekommendationer, så bör de få denna hjälp via en vårdgivares app. Denna typ av frågor går att besvarar där. Dessutom får vårdgivaren in viktig information som går att besvara innan något akut inträffar.
Vad är det som utgör effektiv patientinformation?
Vårdgivare antar ofta att deras förklaringar och instruktioner är lätta att förstå. Men i verkligheten är de ofta missförstådda. Hälsokunskap (health literacy på engelska) är termen som används för att beskriva patienters förmåga att läsa och förstå ord och nummer som presenteras i ett sjukvårdande sammanhang. Det kan t.ex. handla om en ordination av medicin och doseringsanvisningar.
De flesta vuxna känner sig bekväma med att läsa hälsoinformation som är skriven på ett sätt så att en 12-åring kan förstå det. Men detta gäller inte alla vuxna. 1 av 5 anser att det är svårt. Äldre människor kan ha andra utmaningar om de har nedsatt syn, hörsel eller resonemang.
De som har lite sämre hälsokunskaper kan bli hjälpta med komplicerade begrepp om läkaren talar långsamt, använder alldagliga ord, eller om informationen är utbytt i förkortade meningar i stället för på samma gång. Skriftlig information som inkluderar bilder och illustrationer kan även hjälpa. Studier visar att patienter förstår bättre när de ska ta sina dagliga mediciner/tabletter om de visas i ett diagram eller bilder, jämfört med endast muntliga eller skriftliga instruktioner.
I slutändan handlar det om att en vårdgivare måste erbjuda sina patienter god kommunikation. Det gör det mer troligt att patienten får de avsiktliga fördelarna från behandlingen och bidrar till att vården bli patient-centrerad.